womadsingapore.com

Tveksamt om jag hinner med festfixande på fritiden

admin — Mon, 13 Feb 2012 13:52:15 +0000

Några av mina äldsta och bästa vänner ska ordna fest om några månader. Det brukar det göra varje år och den här tillställningen har blivit något av tradition i våra kretsar. Jag brukar visserligen gå på festen varje år ifall mitt vanligtvis fullspäckade schema tillåter det. I år har de hur som helst frågat mig ifall jag kan vara med och styra upp lite saker inför den stora tillställningen. Tydligen så ska en av kille som brukar ta hand om delar av markarbetet åka till USA och vara där en månad då festen är tänkt att gå av stapeln. Han har i vanliga fall haft hand om spritinköp och jag har för mig att han även brukade fixa saker som att hyra partytält och se till att cateringfirman dyker upp och så vidare. Detta skulle alltså bli min uppgift. Nu verkar visserligen det där ganska kul. Jag gillar sådant pyssel som regel. Men frågan är om jag verkligen har tid med allt. Jag har ganska mycket på jobbet för närvarande, men det kanske lättar.

Livet går vidare trots allt

admin — Mon, 13 Feb 2012 08:37:46 +0000

Jag kan inte säga att jag saknar min barndom. Det är på nästan alla sätt och vis betydligt bättre att vara vuxen. Med ett undantag kanske, barn har avsevärt lättare att lära sig nya saker. Om jag skulle ge mig på att studera ett nytt språk nu kommer jag aldrig någon sin lära mig prata det utan brytning, det kan ett barn göra. Jag önskar på sätt och vis att jag lärt mig spela några fler instrument, lärt mig fler språk, lärt mig mer om seo hosting och så vidare medan jag fortfarande var barn. Då hade jag kunnat det sakerna nu, saker som jag onekligen skulle ha stor användning för. Egentligen skulle listan i princip kunna göras ändlös. Lite sorligt faktiskt, lika sorligt som att jag nu sitter och gnäller över färdigheter jag aldrig kommer få. Jag borde sluta vara så grubblande av mig och göra konkreta saker istället för att bara sitta och klaga på det ena eller det andra. Det ger nämligen inte särskilt mycket.

Jag funderar på att bygga upp något. Kanske ett auktionshus

admin — Wed, 01 Feb 2012 15:06:55 +0000

Med det auktionshuset i ryggen skulle jag kunna gå vidare och förverkliga en av mina största drömmar. Att flytta till Borneo och starta egen fruktodling där jag skulle ta fram en helt ny typ av frukt. Jag tänker mig en mix av plommon och mango, plango (eventuellt plongo). Av de delikata frukterna skulle jag kunna framställa vin och starkdrycker som plangobrandy. Jag tror dessutom att det finns stora pengar att göra på sådant. Som jag har förstått saken är ökar privatimporten av spritsorter och viner allt mer och kommer inom några år omsätta flera miljarder kronor. Från min bastion i Borneos djungel skulle jag sannolikt kunna kontrollera en stor del av den marknaden. Jag tror verkligen på det här. Plango är framtiden. På sikt skulle jag kanske kunna utvidga verksamheten och göra sprit på allt jag hittar. Det vore ju trevligt. Man kan göra sprit av allting.

Inget dumsnålande den här gången

admin — Thu, 26 Jan 2012 10:22:11 +0000

I vanliga fall har jag inget emot att annonsera gratis, snarare tvärtom faktiskt. Vem har något emot saker som är gratis förresten? Men nu råkar det vara så att jag ska avyttra en sak som är väldigt värdefullt både rent monetärt men och känslomässigt för och estetiskt kanske rentav filosofiskt. Det skulle kännas fel och degraderande att bara slänga ut den via en gratisannons. Förmodligen skulle jag få ångra ett sådant tillvägagångssätt varenda dag under resten av mitt liv. Eftersom jag redan har fler saker att ångra i mitt liv än jag ens vill tänka är det nog säkrast att hålla mig långt undan den risken med bredaste möjliga marginal. För skulle den här försäljningen gå i stöpet på det ekonomiska planet skulle jag få avsevärda bekymmer men om det skulle bli fel på ett rent känslomässigt plan i detta kommer jag sannolikt att förlora förståndet. Förmodligen så till den milda graden att vi pratar om djupaste, rent nattsvart och intensivt vansinne som jag aldrig någonsin återhämtar mig ifrån. Därför väljer att just för denna gång betala för min annons.

Inte för mig

admin — Sun, 18 Dec 2011 13:30:20 +0000

Jag har läst på en del om ansiktslyft på sista tiden. Nu är det inte så att jag funderar på att göra ett, det vill jag gärna klargöra nu på en gång. Nej, det är en av mina kompisar som funderar eller snarare har bestämt sig för att lyfta sig inom en snar framtid. Nu skulle jag helst av allt vilja sluta mig till och tro att jag blivit intresserad av plastikoperationer enbart utav omtanke för min vän och ett allmänt intresse för dennes väl och ve. Men så enkelt är det nog inte är jag rädd. Det är nämligen så att jag har en viss autistisk ådra (om man får säga så) och lätt snöar in på saker. De sakerna kan vara lite vad som helst faktiskt och just nu råkar det vara plastikkirurgi. Detta betyder så klart inte att jag inte bryr mig om min vän, det gör jag verkligen. Men jag skulle nog inte grävt så djupt i ämnet och jag inte hade ett eget intresse för saken också.

Förkovring

admin — Tue, 25 Oct 2011 09:51:32 +0000

Jag gillar att förkovra mig själv. Exempelvis läser jag mycket ser till att hålla mig allmänbildad och a jour med saker och ting. Men det är en sak som jag egentligen borde vara mycket bättre på. Första hjälpen. Det är ju en sådan sak som alla borde kunna ordentligt tycker man. Jag tycker det. Fast ändå så har jag inte gjort någonting åt saken. Det är på det hela taget en smula pinsamt faktiskt. Jag borde ha gjort det för länge sedan. Gått någon utbildning för att förbättra mina första hjälpen-kunskaper alltså. Mycket snack och lite verkstad alltså. Men det ska bli ett slut på detta och det nu. Jag har för övrigt en vän som lär sig saker väldigt snabbt. Hon hade heller inte gått någon utbildning i första hjälpen men lyckades ändå rädda livet på en person en gång genom att ge just första hjälpen. Jag tror att den främsta anledning till att hon klarade av den saken är alla filmer och teveserier där läkare gör liknande saker under dramatiska former.